Ja nu sitter jag här och tänker berätta att jag tänker ta ett nytt steg… Jag har arbetat som lärare 1996-97 och 2001-nu . Jag har trivts mycket bra och verkligen tyckt att det varit kul. Jag har också alltid sagt att så länge jag bor i Vansbro ska jag arbeta som lärare.
Nu har vi bott ett år i Skillingaryd… året har ju varit ganska jobbit som vissa kanske vet. Ett tag var det inte kul att vara lärare alls men nu känner jag att det är roligt att arbeta i skolan igen. Jag har fått många trevliga kollegor här också. Men en skillnad finns…Jag tror inte längre att jag ska arbeta som lärare resten av mitt liv. Jag upplever att Gud leder mig in i något nytt. Det känns väldigt spännande.
Steget började i våras när jag efter mycket tankar och bön valde att söka till Frälsningsarméns officerskola. Varför undrar säkert någon…Jag har ju varit omtyckt som lärare och trivts som det. Men jag har kommit så långt och upplevt och sett så mycket som lärare som gör att jag vill göra mer. Under dessa år som lärare har jag sett familjer som mår dåligt, barn som mår dåligt mm Jag har också känt att som lärare kan jag inte hjälpa dem så som jag vill. Jag kan be för dem i det tysta men inte nämna något högt om Jesus.
I vårt samhälle finns många trasiga människor, svenskar, nysvenskar osv. Vissa har växt upp här men mår av olika anledningar dåligt. Andra har flytt från krig, diktatur och annat som gör att de valt att komma hit. EU medborgare tigger på våra gator för att om möjligt få det lite bättre och kunna hjälpa sin familj. Främlingsfientligheten har ökat, antisemitismen har ökat mm mm. Med andra ord det finns massor att göra. Jag tror att som frälsningsofficer kan jag göra något för dessa. Jag är fullt medveten om att jag kan inte hjälpa alla men jag kan hjälpa några. Jag tror på det motto som William Booth Frälsningsarméns grundare arbetade efter…soppa, tvål och frälsning. Människor idag behöver få hjälp både till ande, själ och kropp. Människor idag behöver Jesus!
Att söka till officer är inte som att söka till en vanlig högskola. Visst man skickar in ansökan men sedan kommer andra steg. Man har samtal/intervju med kårledare, fanjunkare och utvecklingschef. Dessa skickar sedan in sina tankar och om de anser att de kan rekommendera mig. Sedan kommer fyra andra samtal/intervjuer. De tre första är ganska lika men de fyra sista är olika. Fredagen den 12/9 var jag i Stockholm och hade dessa samtal. De tre första tog ca en timme och det sista ca två timmar. Det var en rolig dag. Allt kändes bra och var både intressant och utvecklande. Jag fick tips om hur jag kan tänka om jag kommer in och jag kände att jag också fick lära känna mig själv mer. På lördagen var jag hur trött som helst…
Idag fick jag alltså svar…jag blev antagen med start hösten 2015! Ser fram emot det och tycker det ska bli såååå spännande!
Kram till er alla som läser min blogg och kom ihåg att du är älskad av Jesus!