Idag har jag skjutsat sonen till läger på Dalagården. Fördelen med att sen köra hem själv är att man kan sjunga, be osv hur högt eller tyst man vill, det är ju bara jag och Gud som hör. Har lyssnat (läs sjungit med) på en sång gång på gång så nu tror jag att jag kan refrängen ganska bra. När jag sedan bad så blev jag så tacksam över min fina familj! Båda mina barn har vuxit upp till otroligt goa ungdomar trots att de båda inte alltid haft det så lätt här i Vansbro. Många gånger har jag funderat på om de skulle haft det bättre nå’n annanstans men insett att de mår bäst av att vara där Gud vill ha oss och det är i Vansbro. Har själv också önskat att Gud hade kallat oss nånstans där det fanns fler kristna men så länge han vill ha oss här så stannar vi. Jag är också tacksam över att jag har en sån underbar man som dagligen påminner mig om hur mycket han älskar mig! Tack Jesus för Andreas!
Tänk vad mycket man har att vara tacksam över! Jag tror vi glömmer bort det ibland. Så min utmaning till den som ev. läser detta är att fundera på hur mycket du har att vara tacksam över. Tacka sen Gud för det och du kommer att märka att du blir rikligt välsignad!
